lördag 19 december 2015

Lediga dagar


Ledig lördag, te i finkoppen och ett antal koftstickningar i gång samtidigt. Det är nog bland det bästa jag vet! 
Koftan Tau av Melanie Berg är också en väldigt rolig stickning, även om jag aldrig lyckas att följa en beskrivning till punkt och pricka. Jag har vänt på knappöppningen...

tisdag 10 november 2015

Att göra färdigt

Jag brukar alltid vara mycket plikttrogen med mina projekt: ett påbörjat ska avslutas. Det blir inte alltid något jag är nöjd med, men att repa eller att lägga undan har för nig känts som en omöjlighet. Sedan hade vi den där Siri nummer två... Jag var inte helt nöjd med den första då garnet fällde och passformen inte var helt tillfredsställande. Att då välja att sticka ytterligare en, i samma färg men med ett garn jag haft längst ner i garnlådan är att på förhand döma koftan till ett misslyckande. Till slut hamnade koftan i en hög under andra projekt, tillsammans med mina stickor. Och där låg den. Varje gång jag letade efter stickmarkörer anade jag den där koftan längs ned och återupplevde känslan av olust.
Men! Med tiden har min olustkänsla bytts ut till en känsla av kamplust. Om jag nu inte gillar koftan, eller garnet, eller passformen, utförandet eller av andra för mig dunkla orsaker- så är det bättre att utforska och åtgärda dem. Jag plockade fram koftan igen; och döm om min förvåning när jag gillar att sticka denna kofta! Garnet känns inte längre så sticksigt och passformen är god. Tänk vad lite betänketid kan göra!

tisdag 3 november 2015

Ásta Sóllilja

Kate Davies är designern med en historia värd att beundra. Stroke och medföljande rehabilitering och även en omstart i livet. För ett litet tag sedan gifte hon sig med sin stora kärlek, och vigseln präglades av deras skotska hemvist och hennes stora förkärlek för det genuina och handgjorda. Hennes brudbukett bestod av knappar...
Kate Davies' specialitet är mönstrade ok, och hon är mycket inspirerande. Dock har hon en stickfasthet som en annan bara kan drömma om. Därför krävs mycket tankeverksamhet innan hennes mönster kan omsättas i verklighet. Här kommer i vilket fall det första mönstret från hennes bok Yokes, där 11 koftor och tröjor skapar habegär. Jag ger er Ásta Sóllilja. I det garn som är rekommenderat, Lett-lopi- som jag redan konstaterat står emot både regn och blåst.

Kristinehamn

När jag upptäckte denna kofta via Instagram i somras visste jag med en gång att det skulle bli en perfekt höstkofta. Känslan är vintage, vilket jag tror är designerns tanke. Jag valde en murrig vinröd färg, och är mycket nöjd. Två tummar upp!
Mönster: Kristinehamn av Karin Weststrand
Garn: Cascade Heathers. Ett lite tjockare garn än jag brukar föredra, men till denna kofta blev det jättebra!

Lush

Rolig start på koftan, där spetsmönstret stickas först. Tyvärr tyckte jag att ringningen blev för djup, därför fick min vän denna kofta
Mönster: Lush av tincanknits

måndag 2 november 2015

Audrey, och en tendens att upprepa sig

Jag verkar haka upp mig när jag hittar en mönsterbeskrivning som jag gillar. Audrey är en sådan, och här kommer tredje försöket. Koftan är strålande gul, vilket gör att den är svår att matcha, men en riktig glädjekick att se!
Garn: Lang Yarns merino.

Lauren

Roligt mönster, rolig stickning och härlig färg på garnet. Men! Här kommer ett inlägg om superwash-garner. Jag gillar dem inte, helt enkelt. Det är svårt att förutse hur de kommer bete sig i större plagg såsom koftor och tröjor. Kanske är det därför dessa projekt sedan inte blir använda av mig, jag blir inte nöjd med hur de sitter. Jag börjar tro att detta är den springande punkten när jag ser de koftor och tröjor som hänger oanvända i min garderob... Sedan är jag tveksam kring om superwash-behandling av garn är så bra över huvud taget.

Och när jag nu är inne på garn och dess påverkan på miljön:
Alla gillar vi olika: en del föredrar akryl av ekonomiska eller allergiskäl. Jag är inte en av dem, både det faktum att det är plast och därmed beter sig konstigt så är det också plast! Hej, miljöpåverkan.
Jag gillar ekologiska garner, men handlar även annat. Jag gillar lokala garner, men har en inte så liten kärlek till både Lett-lopi och Jamieson-garner- ju rivigare, desto bättre. Jag önskar att jag i större utsträckning kunde handla enbart ekologiskt och närproducerat garn, där jag utan tvivel blir garanterad att djuren inte far illa i hanteringen. Så är inte fallet idag, därför får jag göra ett aktivt val: och att djuren mår bra och behandlas väl måste alltid vara min första prioritering. Hur tänker ni?