Som kristen kan man under fastan välja att avstå saker för att få utrymme att fokusera på själslig utveckling eller att upptäcka strukturer i sin vardag som kanske inte är så sunda i det långa loppet.
För mig var det naturligt att avstå garn- och mönsterinköp. Jag lägger inte någon kritik i detta gentemot andras garnkonsumtion, men jag inser hur mycket garn jag samlat på mig de senaste åren av olika anledningar: det var billigt, garnet var fint eller en kombination. Ibland handlades garnet in för att jag hade långtråkigt.
Hur länge denna garnfasta ska hålla i sig vet jag inte, men förmodligen kommer den mynna ut i en genomgång av stashen där jag faktiskt ger bort det jag inte tror mig komma att använda. Hur tänker ni kring detta med stora garnlager?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar